Räntan står stilla – men hösten kan bli dyrare
Riksbanken rör inte styrräntan, men öppnar dörren för en höjning i höst. Vi förklarar vad det betyder för ditt bolån och ditt sparkonto.
I torsdags lämnade Riksbanken sitt räntebesked. Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent. Beslutet var väntat och överraskade ingen – på ytan. Men mellan raderna fanns en tydlig signal: Riksbanken kan höja räntan i höst.
Vad är styrräntan?
Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg. Det är den ränta som styr vad det kostar för bankerna att låna pengar. Bankerna skickar sedan kostnaden vidare till oss. Räntan på ditt bolån följer ofta styrräntan. Detsamma gäller räntan på sparkonton, billån och företagslån. När styrräntan ändras, ändras alltså »priset på pengar« i hela ekonomin.
Varför en höjning nu?
Riksbankens mål är att hålla inflationen låg och stabil. Inflation betyder att priserna stiger och att pengarna blir mindre värda. Om priserna stiger för snabbt kan Riksbanken höja räntan. Då blir det dyrare att låna, hushållen konsumerar mindre, och trycket på priserna minskar. Det är mekaniken bakom signalen: Riksbanken vill visa att den är beredd att bromsa om det behövs.
Vad betyder det för ditt bolån?
Det beror på vilken ränta du har. Om du har rörlig ränta märker du en höjning nästan direkt. Bankerna brukar justera de rörliga boräntorna inom några veckor efter ett räntebesked. Har du däremot bunden ränta händer ingenting förrän bindningstiden tar slut. Då möter du den nya räntenivån på en gång.
En sak är viktig att förstå: när räntan stiger blir lånen dyrare, men skulden försvinner inte. Ett hushåll med stora lån är därför känsligt för varje räntebesked. Och svenska hushåll lånar mycket. Enligt SCB växer hushållens lån med 3,2 procent per år. Samtidigt visar samma statistik att hushållen sparar allt mer i fonder. Många familjer har alltså både större skulder och större sparande än tidigare – och båda påverkas av räntan.
Och för ditt sparande?
Här finns en ljusare sida. En högre styrränta kan också ge bättre ränta på ditt sparkonto. Men bankerna är ofta snabba med att höja räntan på lån och långsamma med att höja den på sparande. Det lönar sig därför att jämföra olika banker. Skillnaden mellan ett konto med bra ränta och ett konto helt utan ränta kan bli många kronor på ett år.
Vad händer nu?
Riksbanken fattar sitt nästa räntebeslut senare i höst. Fram till dess följer banken ny statistik: hur inflationen utvecklas, hur lönerna rör sig och hur ekonomin mår i stort. Ingenting är bestämt ännu – en signal är inte samma sak som ett beslut.
Pengar ger aldrig råd om vad du ska göra med dina pengar. Men det är alltid klokt att räkna på sin egen ekonomi: klarar din budget en högre månadskostnad om räntan går upp? Den som vet svaret på den frågan sover lugnare i höst – oavsett vad Riksbanken bestämmer.
- Vänsterpartiernas plan att pressa ner boräntorna via statliga banken SBAB kan stoppas av EU:s regler om statsstöd. källa
- Priserna på småhus steg med nästan 2 procent under årets andra kvartal, visar ny statistik från SCB. källa
- Hushållen sparar allt mer i fonder samtidigt som deras lån växer med 3,2 procent per år, enligt SCB:s sparbarometer. källa
Genomsnittslönen i Finland steg med 3,4 procent det senaste året. Efter inflationen blev ökningen 1,6 procent – reallönerna växer alltså igen, rapporterar HBL. källa
Svenskan skiljer på vem som gör något. Riksbanken höjer räntan – någon gör det aktivt, och verbet tar ett objekt. Men räntan stiger – den går upp av sig själv, utan objekt. Samma par finns åt andra hållet: banken sänker räntan, men räntan sjunker. Ur veckans text: »Riksbanken kan höja räntan i höst« och »när räntan stiger blir lånen dyrare«.