Bolåneräntan sjunker – men Riksbanken varnar för hösten

Vad hände

Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade i slutet av augusti sin finansmarknadsstatistik för juli. Den visar att den genomsnittliga rörliga räntan på bolån föll till 2,74 procent. Det är en fortsättning på en trend. Räntorna har sjunkit i flera månader, och många hushåll har fått lägre månadskostnad.

Samma vecka meddelade Riksbanken att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent. Men i pressmeddelandet finns en tydlig varning. Riksbanken skriver att räntan kan behöva höjas under hösten om inflationen inte utvecklas som väntat. Två nyheter alltså – en glad och en orolig – och de handlar om samma sak.

Hur hänger räntorna ihop?

Styrräntan är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar av Riksbanken. Den är grunden för nästan alla andra räntor i ekonomin. När styrräntan sjunker blir det billigare för bankerna att låna, och då kan de sänka räntan för sina kunder. När styrräntan höjs händer motsatsen.

Men bolåneräntan följer inte styrräntan exakt. Bankerna lägger på en marginal, alltså en avgift för risk och vinst. De bevakar också vad marknaden tror om framtiden. Om många tror att Riksbanken ska höja räntan, kan bankerna höja sina bundna räntor redan innan beslutet kommer.

Det är därför två saker kan vara sanna samtidigt. Den rörliga räntan i juli speglar beslut som redan är fattade. Riksbankens varning handlar om det som kan hända framåt.

Rörlig eller bunden ränta?

Den som har ett bolån väljer mellan rörlig och bunden ränta. Rörlig ränta ändras ungefär var tredje månad och följer marknaden nära. Bunden ränta är låst under en bestämd tid, till exempel ett, tre eller fem år.

Hushåll med rörlig ränta har märkt sänkningarna direkt i månadskostnaden. Hushåll med bunden ränta märker ingenting förrän bindningstiden går ut. Om Riksbanken höjer i höst blir bilden den omvända. Då stiger den rörliga räntan snabbt, medan den bundna ligger kvar.

Pengar ger inga råd om vilket val som passar bäst. Men det hjälper att förstå vad valet egentligen gäller. Bunden ränta ger förutsägbarhet. Rörlig ränta ger rörlighet, åt båda håll.

Vad betyder det för hushållen?

För ett hushåll med bolån är räntan ofta den största enskilda utgiften efter maten. Även små ändringar i procent blir stora summor i kronor när lånet är på flera miljoner. Därför är räntenyheter privatekonomi, inte bara nationalekonomi.

Räntan påverkar också bostadsmarknaden i stort. SCB:s statistik över fastighetspriser visar att priserna på småhus steg med nästan 2 procent under andra kvartalet. Lägre räntor gör att köpare kan låna mer, och det brukar pressa priserna uppåt. Om räntan vänder upp igen kan den effekten bromsa.

Slutsatsen är enkel men viktig. Räntenyheter kommer alltid i två tempus. Statistiken beskriver det som har varit. Riksbankens ord beskriver det som kan komma. Den som läser båda förstår mer om sin egen ekonomi.

• Sysselsättningen steg i juni och arbetslösheten sjönk till 5,1 procent, visar SCB:s arbetsmarknadsstatistik. källa
• Detaljhandelns försäljningsvolym var i stort sett oförändrad i juli – ett tecken på att hushållen fortfarande håller hårt i pengarna. källa
• Oljepriset steg med 2,4 procent till 90 dollar per fat efter nya attacker, något som kan synas på bensin- och uppvärmningskostnader inom några veckor. källa
• Den som köpt en ny bostadsrätt med rabatt i form av »avgiftsfria månader« kan få en oväntad skatt när bostaden säljs, skriver Dagens industri. källa

Finländska konsumenters förtroende för ekonomin är tillbaka på en normal nivå och det starkaste på fyra år, rapporterar Hufvudstadsbladet – en intressant kontrast till den försiktiga svenska detaljhandeln. källa

Har du rörlig ränta, bunden ränta eller inget bolån alls? Skriv en mening om vad Riksbankens varning betyder för just din ekonomi.

Skriv ditt svar i Mening, systerprojektet från samma redaktion: en mening om dagen på svenska, boten rättar och minns vilka fel du upprepar.