Mindre på kontot – men lånen växer snabbare

Hushållens pengar rörde sig i två riktningar under årets andra kvartal. De likvida tillgångarna – det som ligger på konton och i fonder som snabbt kan säljas – minskade med 15 miljarder kronor. Samtidigt ökade takten som hushållens lån växer i, enligt SCB:s finansräkenskaper.

Två mått som sällan nämns tillsammans

Statistiken över hushållens ekonomi har två sidor. På den ena står tillgångarna: bostaden, fonderna, pengarna på kontot. På den andra står skulderna, till största delen bolån. Skillnaden mellan sidorna kallas nettoförmögenhet, och den kan se stark ut samtidigt som plånboken är tom. En bostad går inte att sälja i småbitar för att betala elräkningen. Därför säger de likvida tillgångarna något som nettoförmögenheten döljer: hur länge ett hushåll klarar en månad utan ny inkomst.

Det andra måttet är lånetillväxten. Den mäter inte hur stora skulderna är, utan hur fort de växer. När lånen växer snabbare medan kontona krymper, är en större del av nästa års inkomst redan bokad. Den går till ränta och amortering, alltså den del av lånet som betalas tillbaka varje månad.

Vem märker det, och när

För en låntagare med litet sparande är marginalen tunn. En trasig bil eller en månad utan arbete måste då lösas med nya lån i stället för med buffert. För en sparare utan lån ser samma kvartal annorlunda ut: inflationstakten enligt KPI låg på 0,3 procent i augusti och KPIF på 0,7 procent, så pengarna på kontot tappade långsamt i värde.

Boendeformen delar bilden på ett annat sätt. Den som hyr sin bostad har sällan bolån, men heller ingen bostad som kan stiga i värde – hushållets hela förmögenhet ligger då i just de tillgångar som minskade under kvartalet. Den som äger har det omvända: förmögenheten finns, men den är inlåst i bostaden och går bara att komma åt genom att sälja eller låna mer.

Åldern verkar också åt två håll. En pensionär har en jämn inkomst som sällan går att öka, så en buffert som krymper kan inte fyllas på med övertid. En yrkesaktiv har oftare den möjligheten, men bär samtidigt en större skuld.

Vad siffran används till

Skuldkvoten – skulderna delade med den årliga inkomsten – är det mått både banker och Riksbanken tittar på när de bedömer hur känsliga hushållen är. Ett hushåll med hög skuldkvot och tomt konto reagerar snabbare på varje förändring i ränta, elpris eller hyra än ett hushåll med tre månaders utgifter sparade. Kvartalets siffror säger ingenting om ett enskilt hushåll. De visar bara var utrymmet finns, och var det har blivit mindre.

• Handelsbanken höjde bolåneräntorna utan att Riksbanken rört styrräntan, och för den som vill binda sitt lån minskar samtidigt rabatten på listräntan. källa
• En vecka före räntebeskedet den 24 september vill Dagens industris skuggdirektion lämna styrräntan på 1,75 procent, men kallar en höjning en fråga om tid. källa
• En kartläggning visar att flera populära globalfonder tar avgift för aktiv förvaltning men följer index tätt, vilket äter på just det sparande som ska bli en buffert. källa
• Elpriset nosade på årets rekordnivåer under veckan, en utgift som träffar både den som äger och den som hyr. källa

I Finland har medianpersonen omkring 5 000 euro på kontot, medan tumregeln brukar säga två månadslöner i buffert. källa

Hur länge skulle dina likvida tillgångar räcka om inkomsten försvann i en månad – längre eller kortare än du trodde? Svara med en mening.

Skriv ditt svar i Mening, systerprojektet från samma redaktion: en mening om dagen på svenska, boten rättar och minns vilka fel du upprepar.