Inflationen hoppar till 1,1 procent – så läser du siffran

Vad hände?

I torsdags kom SCB:s snabba beräkning av inflationen i september. Inflationstakten steg till 1,1 procent. I augusti var den 0,3 procent. Inför siffran skrev Di att energipriserna väntades driva upp takten. Dagen efter talade riksbankschefen Erik Thedéen om en inflation »en bra bit över 2 procent«, enligt SvD. Två procent är Riksbankens inflationsmål.

Vad mäter siffran?

Inflationstakten är inte ett pris. Den visar hur mycket priserna har ändrats jämfört med samma månad förra året. SCB följer priserna i en stor varukorg – mat, hyra, el, resor och tjänster. Allt i korgen tillsammans ger en prisnivå.

En låg siffra betyder alltså inte låga priser. En inflationstakt på 0,3 procent säger bara att prisnivån nästan inte rörde sig på ett år. Priserna föll inte. De slutade bara stiga så snabbt.

Varför kan den hoppa?

Siffran jämför alltid med förra året. Därför spelar förra årets priser stor roll. Säg att elen var ovanligt billig en månad förra året. Då ser årets elpris dyrt ut i jämförelsen, även om det inte har stigit den senaste månaden. När den billiga månaden sedan försvinner ur jämförelsen ändras siffran igen. Därför kan inflationstakten hoppa från en månad till nästa – det kallas baseffekt.

En enskild månad säger alltså mindre än trenden över flera månader. Det är trenden Riksbanken följer. Om inflationen ser ut att hamna klart över målet kan banken höja styrräntan för att bromsa prisökningarna. Därför granskas varje ny siffra så noga.

Vad betyder det för hushållen?

För hushållen är köpkraften det viktiga, alltså hur mycket man faktiskt kan köpa för sina pengar. Enligt SCB steg hushållens inkomster med 3,9 procent under perioden april–juni. Så länge inkomsterna stiger snabbare än priserna växer köpkraften. Stiger de bara i takt med priserna står köpkraften still.

Låntagare och sparare påverkas åt olika håll. Här hjälper begreppet realränta. Realräntan är räntan minus inflationen. Om inflationen stiger medan räntan står still sjunker realräntan. Då blir skulden lite mindre värd i verkliga pengar, och sparpengarna på kontot tappar lite värde. Höjer Riksbanken sedan styrräntan vänder bilden. Den som har rörligt bolån betalar mer varje månad. Den som sparar kan få högre ränta på kontot.

Hyresgäster och ägare får också olika besked. Hyran förhandlas en gång om året, och i år steg hyrorna med 3,3 procent i genomsnitt, enligt SCB. Hyresgästen vet alltså redan vad bostaden kostar i år. Den som äger och har rörligt bolån kan däremot få en ny kostnad så fort räntan ändras. Den som har bundet lån märker det först när bindningstiden är slut.

Septembersiffran är bara en månad. Men den visar hur samma prisökning kan slå olika mot olika hushåll. Det beror på var man bor, hur man lånar och hur man sparar.

• Gamla, ogiltiga sedlar kan lösas in hos Riksbanken fram till den 1 juli 2027. Efter det upphör möjligheten. källa
• Ett avbrott i Bank-id och Swish på fredagskvällen slog mot både banker och nätmäklare. källa
• En familj förlorade pengar när barnet handlade inuti ett spel, och nu skärper EU reglerna för sådana köp. källa
• Grundvattnet står lågt och brunnar på landsbygden sinar, så nu är det kö hos borrfirmorna. källa

I Finland har ett paket kaffe gått från omkring 6 till omkring 10 euro. Enligt HBL är det inte troligt att priset går tillbaka till den gamla nivån. källa

Har din köpkraft blivit bättre eller sämre det senaste året – och var i vardagen märker du det mest?

Skriv ditt svar i Mening, systerprojektet från samma redaktion: en mening om dagen på svenska, boten rättar och minns vilka fel du upprepar.